Vild natur

I Svartbäcksmåla möts du av djupa barrblandskogar. Gran dominerar men tall och lövträd som ek, lönn och asp är vanliga. På lättbrukad mark växer rakstammig granskog och vid de tidigare torpen växer stora ekar och hamlade träd. I branter, sumpskogar och terräng rik på granitblock och kringströdda stenar finner du mer urskogsliknande områden. Ett skönt och rogivande barrskogsområde hittar du i ”gammelskogen” sydost om skidbacken. Här ligger mossan tät och hänglavar vajar för vinden.

Både på näringsfattiga marker och i våta områden trivs tallen. I sumpskogen i östra delen finns en äldre tallskog med både livskraftiga tallar och de som på sin ålders höst förser svampar, insekter och fåglar med livsrum.

Lövskog finns insprängd i hela området. Vid Tostetorp finns en lövskogslund som tidigare betats. Här växer stora lindar, ek, hasselbuskar och den gracila växten vippärt. I den branta ravinen söder om lunden finns al, asp, körsbär, lönn och alm. Här kan du även upptäcka blåsippa, sumpviol och den egendomliga växten vätteros. Sumpviolen trivs på de tidvis översvämmade markerna i ravinens botten.

Sumpviol

Sumpviol. Foto: Hans Bister

Små och okända

I Svartbäcksmåla, liksom övriga delar av östra Småland, finns det en mycket rik insektsfauna. Det beror dels på det varma och torra klimatet, dels på kombinationen av ett omväxlande odlingslandskap med inslag av sandiga marker blandat med äldre skogar med gamla och döda träd.

Vid åsarna blir det mörka Småland öppet och ljust. I solskenet trivs många olika arter av värmeälskande insekter, bl a många olika arter av vilda bin. De snabbfotade skalbaggar som kallas sandjägare kan du se flyga upp framför fötterna när du vandrar på stigarna i stort sett överallt i Svartbäcksmåla.

De torra åsarnas motpol är den fuktiga åkanten. Längs vassar och stränder finner du gott om trollsländor, vattenbaggar, skräddare, blomflugor och andra insekter beroende av vatten och strändernas växtliv.

Vattendrag

Som fina trådar löper det ett nätverk av vattendrag genom området. S:t Sigfridsån med höga naturvärden. Ån är namngiven efter aposteln Sigfrid, som var verksam i Småland på 1000-talet. Strandskogen är variationsrik med våtmarker och olika typer av skogar. Grova alar på socklar med spretiga luftrötter ger ett nästan exotiskt intryck.

Djuphålor i ån gömmer gäddor och vid Skabrodamm kan du med lite tur se den exotiska kungsfiskaren spana efter småfisk. Vintertid kan du se strömstarar på stenar ute i ån, när de söker småkryp på åns botten.

stromstare

Strömstare. Foto: Hans Bister

kungsfiskare

Kungsfiskare. Foto Hans Bister

Bevingade

Det variationsrika landskapet erbjuder livsrum åt en bred skara fågelarter. Under försommaren kan du höra näktergalens genomträngande tongångar från buskage utmed S:t Sigfridsån eller kanske den mindre flugsnapparens mer diskreta sång. En gul fågel med långsmal vippande stjärt avslöjar att ån gästas av forsärlan. I våtmarkerna uppe mot Pukeberg håller de mer diskreta rörhönsen till.

I barrskogarna kan du året runt springa på tjäder, som lyfter med bullrande vingar. I sommarnatten surrar nattskärran i de mer öppna tallskogarna, medan kungsfågelns fina pip hörs året runt i granskogarna. I de torrare markerna och vid skidbacken kan du höra trädlärkans vemodiga sång.

Allt oftare syns den röda gladan flyga över skogarna och om du är uppmärksam uppe på skidbackens topp är inte seglande örnar en ovanlig syn mot horisonten.