Kultur/Historia

Svartbäcksmåla

Efterledet- måla är vanligast i kommunen och betyder mäta. Namnet härstammar från senmedeltiden och avser nybyggen eller utgårdar från äldre gårdar. Den förste brukaren av Svartbäcksmåla är biodlare Olof. På 1600-talet beskrivs det som kronotorp med tillhörande mjölkvarn.

Ömsom vin ömsom vatten. År 1628 är tillgångarna inte mindre än en häst, två oxar, sex kor, två kvigor, tre får, två lamm, ett ungsvin, två tunnor utsäde och en skäppa svedjeråg. Några år senare är man oförmögen att betala arrende.

Båtsmännen avlöser varandra men släkten Karp biter sig fast. Änkor med eller utan fattigvård är inhysta och på ägorna bor flera torpare. Vid ån anlägger man en 84 alnar lång damm och ett sågverk. På 1870-talet köps Svartbäcksmåla upp av Pukebergs glasbruk. Bruket har behov av stora mängder ved och utrymme till sina anställda.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Under 2010 gjorde Kalmar läns museum en inventering av bebyggelsen i Nybro stad för att identifiera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Inventeringen har sammanställts i en rapport som ska utgöra ett underlag för det kommunala arbetet med att värna bebyggelsens kulturvärden. I denna rapport kan du bland annat läsa om två stycken torp, Karpatorpet och torpet Målen, som klassats som särskilt värdefulla byggnader och som du kan besöka i Svartbäcksmåla.

Karpatorpet:

”Torpmiljö som ger ett genuint helhetsintryck. Har sannolikt koppling till Pukebergs glasbruk och utgör därmed en del av brukets mycket värdefulla kulturmiljö. Tidigare båtsmansrusthåll. Två stugor och stenkällare som ger intryck av att ha fått sin nuvarande gestalt just i det tidiga 1900-talet. (ej utskjutande knutar, fasspontad panel, glasveranda mm).”

Torpet Målen:

”Torpstuga med ålderdomliga drag och detaljer (envånings parstuga, liggtimrad med utskjutande knutar, halvfranska dörrar med beslag av 1700-talstyp m.m.) som ger högt kulturhistoriskt värde. Har även sannolikt koppling till Pukebergs glasbruk och utgör därmed en del av brukets mycket värdefulla kulturmiljö.”

torpet-malen

Torpet Målen

Kolbottnar

Vid en rykande kullformad hög arbetar en svettig och sotig kolare. Han har över en månads arbete framför sig och passar kolmilan noga. Elden kan slå igenom och göra allt arbete ogjort. Den staplade veden är täckt med granris och stybb och elden regleras med draget genom tändhålet. Milan är omsorgsfullt uppbyggd av 150 kubikmeter ved och strax intill finns kolarens koja. Långt senare, när både kol och mila gått upp i rök, syns ännu resterna i terrängen. Plana eller upphöjda cirkulära ytor med avvikande växter. Gräver du i mossan blir fingrarna svarta av kol.

Tjärdalar

Kluckande sipprar tjäran ur hålet vid tjärdalens botten. Högen av kådrika tallstubbar ska under en vecka sakta brinna och tjäran kramas ur träet. Tjäran tappas på tunnor och levereras till skeppsbyggerierna i Kalmar. Övergivna tjärdalar syns som fördjupningar i backslänter. Fina exemplar finner du norr om Viktoriavallen, intill OK-stugan och i den nordöstra delen av området.